Det börjar pirra i magen av förväntan inför den Andliga resan till Sri Lanka. Det snurrar runt i mitt huvud inför de delar jag kommer att hålla i. Förra resan kände jag nog mer stress inför, men denna gång känner jag mer att det kommer bli så himla roligt

Läs mer

Återseende 

Det börjar pirra i magen av förväntan inför den Andliga resan till Sri Lanka. Det snurrar runt i mitt huvud inför de delar jag kommer att hålla i. Förra resan kände jag nog mer stress inför, men denna gång känner jag mer att det kommer bli så himla roligt. En stor skillnad mellan de båda resorna är att den förra var min första och nu har jag en hel del erfarenheter med mig från förra. Känner mig på så sätt skönt avslappnad och att det blir som det blir och då blir det alltid bra. Jag personligen har en mer nertaggad inställning och med det inte lika mycket förväntningar på mig själv. Tänk var empirisk erfarenhet kan göra och man vet aldrig hur saker faller ut förrän man har testat dem. Visst man kan spela upp scenarion i huvudet hela tiden, men det hjälper inte för det blir kanske i slutändan på ett helt annat sätt. Så jag ser med spänning fram mot att uppleva stunden, istället för att planenligt genomföra den. ❤️

Ser med stor glädje framemot att få träffa vår fina fadderpojke Sandalu och hans familj. Första gång vi träffade honom var han sex år och nu är han nio. När vi är i det området som han bor i som är mycket fattig inser jag hur fantastisk bra vi har det. Att klaga på min tillvaro vore rent oförskämt. Det finns så mycket glädje, värme och kärlek i denna familj, en familj som på sätt och vis även blivit vår. Det intressant när man får komma människor i en annan kultur så här nära och bli en del i deras liv och vardag. Att ha ett fadderbarn kan jag varmt rekommendera det ger så mycket mervärde i livet. En dag blir han arton och då löses vårt fadderskap upp, men han och hans familj kommer för alltid vara en del av vårt liv. För de band vi skapat oss emellan kommer aldrig lösas upp, för de är skapta av kärlek. ❤️

Det finns många andra som jag med glädje ser framemot att få träffa igen. Lillan och Ali på Sophie house, Lillans mamma Marianne, familjen som driver Ocean beach, med flera. Troligtvis kommer vi skapa nya band och vänner som vi i framtiden ser fram mot att återse. Jag vet inte riktigt varför, men på sätt och vis känns Sri Lanka som mitt andra hemland. Mig veterligen så har jag inte levet där tidigare i någon inkarnation, vet däremot att levt i Indien som inte är så långt bort. Men jag har inte fullständig koll på alla mina liv.

Det finns en del nytt på rundresan som arrangeras av Sophie tours, men det finns en del nytt i mitt program och mycket som fallit bort från förra resan. Mest förväntansfull är jag inför den gående meditationen i djungel, som leder fram till ett vattenfall. Väl framme vid vattenfallet kommer vi slå oss ner och tona in oss på Moder jorden för att bli ett med denna ljuva och helande kraft. Troligtvis kommer aporna kika fram ur djungeln och slå sig ner tillsammans med oss. Sist jag var där med Kamal så slog de sig ner i jämte oss och jag kunde tydligt se hur de undrade vilka vi var. ❤️

Jag har här hemma ett drömjobb och kan inte annat än att påstå att den andliga resan till Sri Lanka är ett riktigt drömjobb. Delar Konfucius kloka ord här – Välj ett arbete som du älskar och du kommer aldrig behöva arbeta en dag i hela ditt liv. ❤️

Namasté
Hasse Nyander