Processensväg 

Med risk att vara tjatig så skriver jag det igen. Jag känner mig så priviligierad som får syssla med det jag allra helst vill göra. Någon jag många gånger även påpekat att alla borde få göra. En dag med basinkomst så blir det förhoppningsvis så, för mig handlar det inte om det kommer bli basinkomst utan när det kommer bli. Jag tänker inte gå in på för och nackdelar här med basinkomst utan det bara poppade upp i mitt huvud som en rad.

I helgen har jag fått samverka med en underbar grupp som gick steg 3 i Energimedicinsk healingterapi utbildning. Att hålla utbildning, lära vidare och samverka är mitt stora livselixir, utan det skulle jag inte kunna känna mig levande alls. Så jag hoppas på att kunna få vara verksam livet ut såsom Iris Hall fick, min första mentor i mentalt mediumskap. ❤

För mig är stagnation något jag fasar för och är alltid på väg på förändringensväg. Vägen till Energimedicinsk healingterapi var lång och började för mig 2003. Jag var inte särskilt intresserad av healing eller vilja jobba med det. För i mina ögon var jag ett spiritualistiskt medium och det var det enda jag ville vara. Men jag påbörjade min spiritualistiska healingutbildning för att jag hade abstinens av att gå på kurs och träffa Iris. Detta hade under nästan tre år på min medium-utbildning varit en stor del av mitt liv och plötsligt när jag blev certifierad så var det slut.

När jag väl hade blivit certifierad som spiritualistisk healer så tog jag några klienter för att jag skulle, mer än för att jag ville. Rent utsagt tyckte jag det var skittråkigt, även om mina klienter hade bra och givande upplevelser så tyckte jag inte jag fyllde någon funktion alls. Så jag la av och bestämde mig för att detta var inget för mig – jag var ett medium och det var något jag älskade att vara. ❤

Så några år senar så kom det till mig att jag skulle starta en healingutbildning. En information som jag till en början slog bort, för detta var inget jag ville. Men med tiden mognade det och jag skulle starta upp en healingutbildning. I den veva tyckte jag att då får jag väl även ta några klienter, för jag kunde inte tänka mig att ha en utbildning i ett ämne som jag inte praktiserade själv. Den gång gick in i det med friare händer, experimenterade och fann fram till mitt sätt att jobba som healer.

Till en början var min utbildning till spiritualistisk healer väldigt influerade av Iris utbildning, även om det fanns nya influenser i den från mig och mitt tänk. Efter första kursomgången var jag alldeles lyrisk, jag bara älskade denna utbildning. Denna euforiska känsla fick mig att börja brinna för healing och att utveckla mitt eget sätt att använda mig av healingen ännu mer. Framförallt förde jag in väldigt mycket av min egen filosofi i utbildningen. Detta ledde fram att jag döpte om min utbildning till Ljusbärare healing.

Processen fortsatte och jag utvecklade mitt healingarbete vidare, gick utbildningar i sådant som jag ansåg kompletterade mitt arbete. Vilket också pö om pö påverkade min healingutbildning som i sin process utvecklades och förändrade sin struktur. I ett läge kände jag att utbildningen blivit något helt annat än där jag startade min resa. I det läget blev det helt självklart att byta namn till Energimedicinsk healingterapi utbildning. Detta startade också en process att omarbeta hela mitt utbildningsprogram till en genuin helhet, där alla utbildningar kompletterade varandra till en helhet.

Jag är väl medveten att jag inte är framme vid målet utan är i begynnelsens vagga för något nytt. Där det handlar om att inte stagnera utan utveckla vidare min fyra utbildningsblock. Stagnation är för mig ett dödläge och jag vill känna mig levande i min process och utveckling.

Idag kan jag skratta åt att jag var så ointresserad av healing och ville inte alls ha med det att göra. Till idag då det är något av det bästa jag vet, en energi med så mycket potential och kraft. Så slutsatsen av detta blir att jag var inte alls så ointresserad av healing som jag trodde. Jag hade bara inte funnit fram till hur det skulle funka för mig. Därav är jag väldigt mån att inte lära ut att så här ska ni göra, utan att var och en ska finna fram hur det skall funka för dem.

Namasté
Hasse Nyander