Traditioner

Traditioner

Traditioner kan skapa gemenskap och sammanhållning som ger trygghet, men de kan också bli till måsten och krav. En del kämpar sig blodiga för att upprätta hålla sina traditioner medan andra flyr för att slippa undan dem.

För egen del dog nog mina traditioner när mamma flyttade från mitt föräldrahem som en gång varit mina morföräldrars. Jag tror mina känslor till traditioner var mer kopplat till huset än själva traditionerna i sig. Jul hos mormor som barn, känslan av att alla samlades och gemenskapen av samhörighet. Sen alla jular, påskar, etcetera när det övergick till att bli mitt föräldrahem. För även som vuxen att komma hem till det röda trähuset, dess atmosfär och andan av att samlas i gemenskap och samhörighet var det som var den allra viktigaste essen i min känsla till traditioner.

Visst har jag genom år försökt hålla liv i traditionerna även om jag inte varit så bunden till dem. I början efter mammas flytt kändes som jag gjorde det för hennes skull och för egen del för att hålla kvar något som varit. Nu finns mamma inte med oss fysiskt längre så för hennes skull behöver jag inte upprätthålla något. Behöver jag själv dess traditioner? Nä, minnen på det som var traditioner tillbaka i tiden i det röda huset är det jag behöver ha och de bor ju för alltid inom mig.

Så hej då alla traditioner, nu skapar vi nya genom att inte ha några. Ganska befriande faktisk även om detta med att upprätthålla några traditioner inte varit särskilt betungande, utan på en ganska så lättsam nivå. Framför allt om jag jämför med alla förberedelser och det jobb som lades ner när jag var barn för att skapa och upprätthålla alla dess traditioner.

För mig har nog dessa högtider med traditioner mer blivit till något av mentala traditioner, hur jag ser på dess innebörd och var de bär på för skede. Just påsk är ju för mig en symbol för död och liv, död och uppståndelse, släpp taget om det gamla och ge livskraft till det nya. En manifestation för att pånyttfödsel till en ny blomstrande era av livskraft – att hälsa våren välkommen.

Namasté
Hasse Nyander