Värdelös 

Jag träffar så många unga människor genom jobb som inte förstår att de är värdefulla - de flesta som jag möter är killar. Det är så ofta man hör om tjejers mindrevärde och dålig självkänsla men sälla om killars. Nu kommer eventuellt mina förutfattade meningar, kanske är det så att killar är sämre på att prata om det? Men det verkar samtidigt konstigt för i de möten jag har med dem tycks de inte ha några problem att ge ord för sina känslor.

Visst var det på så sätt när jag var ung också, men inte på detta uppgivna sätt. Där allt är helt meningslöst, finner ingen mening med tillvaron alls. Jag kunde uppleva osäkerhet, att jag inte passade in, ensamhet trots massor av vänner, utanförskap, dålig självkänsla och egenvärde. Men den stora skillnaden är att i min tillvaro var inte allt meningslöst, utan det fanns mycket med glädje och hopp, så även till framtiden där jag skulle manifestera mina drömmar. ❤

Dessa killar är så utan hopp, glädje och drömmar, så jag blir berörd långt ner i hjärteroten. Önskar ibland att jag kunde swisha runt inom människor men tyvärr så det inte möjligt. Jag vet att det hjälper att finnas där, lyssna, ibland förstå och dela med mig om av min resa genom livet.

Med vissa av dem går det sakta framåt åt rätt håll pö om pö, medan andra går framåt, backar tillbaka, går framåt. Känner en sådan glädje över deras framsteg, steg som de klarat själva. När jag ger dem cred för det kan de inte alltid ta det till sig för de är ju helt värdelösa. Hur blev det så här?

Jag är ofta kritiskt till samhällssystemet vi lever i och dess miljö. Hur dålig den är för oss samhällsmedborgare, att den bara har ett syfte att allt ska vara effektivt och ge god ekonomiskvinst. Detta är inte hållbart och vi ser hela tiden hur människor går sönder. Jag är en av dem som gick sönder och då redan på 90-talet, men det är också det bästa som hänt mig. Då tog jag steget ur systemet och skapade min egen tillvaro. Även om jag då och då påverkas av det yttre så blir det aldrig såsom det var en gång igen. För jag vill inte vara en del i jakten på lycka, utan vara lycka. Jag vill inte springa runt i ekorrhjul, utan vandra fram i livet för att kunna upp leva och njuta av nuet. Pengar är inte trygghet för mig, utan tryggheten ligger på ett mycket djupare plan inom mig. Vilket får mig att känna att hur tillvaron ser ut så kommer jag klara den.

För mig är dessa unga människor produkten av det samhället vi lever i. Finns inget alternativ, det är bara så att det måste till en förändring för att inte generation efter generation ska drabbas av det. Jag vet att det samtidigt finns väldigt många unga människor som vägra bli en del i systemet, men för mig är det för mycket att en del påverkas så illa så att de känner sig misslyckade och allt känns helt meningslöst. Unga människor ska inte behöva känna sig värdelös, utan de ska spritta av hopp och energi inför livet. ❤

Hela min livsstil och yrkesroll handlar om i sin grund att människor skall må bättre. Att vi tillsammans genom att ställa oss utanför samhällssystemet så gott det går, ska kunna påverka och förändra det till något bättre och människovärdigt. Där vi alla hjälps åt för att existera och värna och ta hand om allt levande runt oss. ❤

Jag vill leva i en värld där ingen känner sig värdelös, utan alla har rätten att må gott och skapa sig en meningsfull tillvaro. ❤

Namasté
Hasse Nyander