Kärleksfull ❤

Vad är att vara kärleksfull?

När någon undrar vad Gud är, så brukar en enkel motfråga vara ”vad är inte Gud?”. Vilket är ett sätt att finna fram till svaret. Kanske är det lite samma med att vara kärleksfull. För jag känner att jag kommer hamna i en fälla om jag skulle skiva ner alla vackra ord om att vara kärleksfull. Det kan lätt urarta i andligtdravel. Jag får ofta höra i min yrkesroll när en del som är otroligt skickliga på att uttrycka sig i ord, att någon annan säger: ”Åh! Du är så kärleksfull”. Själv har jag endast hört vackra men tomma ord. Det fanns varken tanke, känsla eller handling bakom de vackra orden. För visst skulle dessa ord kunnat vara kärleksfulla, om de vore förankrade i tanke, känsla och handling. Jag upplever minst lika ofta, hur någon som inte är lika skicklig på att uttrycka sig i ord, fullkomligt strålar av ren och vacker kärleksfullhet. Någon som oavkortat och villkorslöst vill någon annans väl. Där tanke, känsla och handling är fullkomligt förankrad i att vara kärleksfull. ❤

Så att var kärleksfull är för mig din tanke, din känsla och handling. Inget som kan skapas med vackra ord, utan ord måste var sprungna ur tanke, känsla och handling. Det är också utifrån detta du själv kan verifiera hur kärleksfull du är, inte huruvida andra säger att du är det eller inte. Själv blir jag lite generad ibland när någon säger: ”Du är så kärleksfull”. För min egen undran är var det vackra ord eller var de förankrade.

För mig är mina morföräldrar fina förebilder på att vara kärleksfull. På 30-talet fick de en som med Downs syndrom. Direkt sa läkaren att de kunde lämna honom där så skulle de placera honom på ett hem, för de kunde inte ta hem honom. Min morfars reaktion var, att min son ska inte växa upp på något hem. Läkaren tyckte då att han blir högst sju år, så det är inget att fästa sig vid. Kanske inte så konstigt om de blev satta på ostimulerade hem i förvaring för att dö. Men mina morföräldrar tog med sin son och behandlade honom som en i syskonskara och han blev 65 år. Orden min morfar sa är i sig inte vackra, men det de var förankrade i är vackert och kärleksfullt.

Så det blir inga vackra ord från mig, för tanke, känsla och handling är det som är viktig i detta sammanhang. Det är det som kan påvisa var du befinner dig i din utveckling. För jag anser att i ens andliga utveckling är att utveckla sin förmåga till att vara kärleksfull av stor vikt. Så att vara kärleksfull är något vi är som genomsyrar hela vårt väsen i allt. Helt enkelt en del av ens livsstil - ett sätt att vara på, lika naturligt som att man andas. ❤

Jag är inte på något sätt perfekt själv då det gäller att vara kärleksfull, men jag klara inte av att säga tomma fraser som låter ihåliga. Utan då blir jag istället tyst som om jag fick tunghäfta. För om jag säger något vill jag att jag verkligen mena det och att mina ord är förankrade i tanke, känsla och handling. Är livrädd att det som kommer via min mun ska låta som andligtdravel.

Vad säger min tanke mig? Vad känner jag? Hur handlar jag? Tre frågor som kan vara bra att ha med i sin andliga utveckling mot att bli genuint kärleksfull.❤

Med kärleksfull vänlighet
Hasse Nyander