Livslust ❤

Vad är det som får oss att inte ge? En fråga jag ställt till mig själv många gånger genom livet. Jag kan ju endast skriva ut ifrån mig själv, men generellt sett så tror jag inte vi är så olika. Mitt liv liksom de flestas har innehållit hinder, problem, förluster, sjukdomar, kriser, depressioner, hopplöshet, sorg, osv. Men oavsett hur svåra och tunga dessa skeden varit så är det något som får mig att inte ge upp, även om uppgivenheten fanns där från början. Hur många gånger i livet har jag inte känt nu skiter jag i detta och kastar in handduk - bett Gud att ta hem mig.

Någonstans inom mig finns en gnista som aldrig slocknar, en gnista som flammar upp i dessa lägen och får mig att inte ge upp. Får mig att se hur mycket jag älskar livet och så sakteliga förser mig med livslust igen. Balansen i tillvaron är inte tillbaka i dessa lägen, men längtan och strävan till att återskapa balans är där – ibland medvetet och i andra lägen sker det helt omedvetet. Kanske är det vår drift till att skapa balans och harmoni i våra liv som får oss att inte ge upp.
Jag kan med facit i hand se hur dessa faser från uppgivenhet till att återskapa balans, varit så nödvändiga för mig i min utveckling. En utveckling som lärt mig skapa bättre och bättre balans inom mig och sedermera i min tillvaro. Vilket lett till genuinare harmoni inom mig och min upplevelse av tillvaron runt mig. ❤

Ibland känner jag hur livet är fullkomligt perfekt. Jag mår skitbra, allt flyter på, har kapacitet, ork och lust - äntligen ett läge av fullkomlighet. Inte så ovanligt att dessa fullkomliga faser följs att något händer som rubbar min tillvaro i obalans. Ofta kan jag idag tänka att det löser sig och blir snart bra igen, för det har det alltid gjort förut. Även om uppgivenhet fortfarande dyker upp så är den sällan länge på besök numera.
Andas, bara andas, var i nuet … och tillåt skedet att finnas där, men endast för en stund. För den är inte där för att stanna, för gnistan inom mig för mig vidare mot balans igen. Gnistan av livslust, min inre livsenergi.

Livslusten är alltid starkare än uppgivenheten, livslusten vinner alltid över uppgivenheten – åtminstone i mitt liv.

Jag älskar mitt liv och skulle inte vilja vara någon annanstans än här och nu. ❤

Namasté
Hasse Nyander