Julafton

Oavsett hur man firar denna dag eller varför så är det ändå en väldigt speciell dag. En dag med många minnen och traditioner. Mest minns jag min barndoms jular då det var jul på riktigt. Minns dess traditioner som idag inte alls är lika traditionsbundna. Vilket i sig är ganska så skönt, eftersom det eliminerar väldigt många måsten. När jag var lite började man förbereda inför julen många veckor innan, så själva julafton blev dessa förberedelsers klimax.

Denna jul fira vi i Gärestad hos mina svärföräldrar. På vägen hit igår kunde varken jag eller Monika fatta att det var julafton imorgon. För utan dessa förberedelser som blir mindre för varje år så dyker julafton upp som gubben i lådan. Men julstämningen kommer infinna sig där med de traditioner som lever kvar. Framförallt kommer Monikas syskonbarn skapa stämning, då julen är till stor del barnens helg. Deras förväntningar på dagen ger energi till stämning och dess uppbyggnad. Att slå sig ner tillsammans och inta den traditionella julmaten skapar julstämning, även om dess innehåll har förändrats genom åren. För kanske är det inte mat i sig som är det viktiga utan den energi och känslomässiga stämningen som uppstår.

Jag minns min barndoms jular, då landskapet var snöbeklätt som på ett julkort, bordet var överfyllt med mat i mängder som ingen orka äta av allt, Kalle Anka var viktig och Tomten kom till alla barn som varit snälla och konstigt nog verkade det som om alla barn hade varit snälla. Nä, jag vill inte ha tillbaka allt detta, men jag minns min barndoms jular då det var jul på riktigt. ❤

Vi skapar hela tiden nya traditioner utifrån vad som stämmer med vår samtid och för dem som är barn nu så är det detta som de kommer minnas som sina barndoms jular – då det var jul på riktigt.

Önskar er alla en fridefull jul ❤
Hasse Nyander